Arctic Med
Ekobutiken.se
Relationsutveckling.se

Webdesign:Accent Media

Proteiner

Proteiner har hittills fört en ganska anonym tillvaro i näringsdebatten, men de har livsviktiga funktioner i kroppen, bland annat som hormoner, enzymer, lokala signalsubstanser, transportämnen och som antikroppar.

Protein består av aminosyror.
Byggstenarna i protein kallas aminosyror. De är grundläggande byggnadsmaterial i många kropssvävnader: Muskler, organ, bindväv, hud, hår, naglar o.s.v.
Aminosyror är också byggmaterial i s.k. liporoteiner, föreningar av fetter och proteiner, vilka ombesörjer transporten av fettämnen och kolesterol i blodet. ( lipider = fetter ).

De vanligaste lipoproteinerna har beteckningarna

HDL ( High Density Lipoprotein )
LDL ( Low Density Lipoprotein )
VLDL ( Very Low Density Lipoprotein )
Lipoproteinerna  förpackar och transporterar kolesterol genom blodbanorna ut i kroppen och i dagligt tal kallas därför HDL, LDL och VLDL litet oegentligt för kolesterol.

Animalisk föda innehåller alla de 20 aminosyror vi behöver för att tillverka de hundratusentals olika proteiner, som ingår i våra celler. Av dessa 20 aminosyror kan kroppen själv tillverka 10 med andra aminosyror som råvara, men de övriga 10 måste tillföras via födan. De kallas därför “essentiella” ( livsnödvändiga )

I växter förekommer de essentiella aminosyrorna sällan tillsammans, utan finns mest i fisk, kött, ägg, mjölk och ost, varför veganer och vegetarianer ofta riskerar bristtillstånd.

Om kolesterol och kolesterolsänkande mediciner ( statiner)

Kolesterol är egentligen en vaxartad alkohol, men brukar som sagt buntas ihop med lipoproteinerna (se ovan).
Kolesterolet har av läkemedelindustrins och livsmedelsindustrins köpta profeter utsetts till kostens gossen Ruda, tillsammans med det mättade fettet.

Sanningen är dock, att kolesterol är ett av kroppens absolut viktigaste ämnen.

Det är inte vattenlösligt och ingår därför i cellmembranen för att göra dem vattentäta. Det gör att de kemiska reaktionerna inne i cellen inte så lätt störs av vad som händer utanför. Detta är specielllt viktigt för nerver och nervceller. Kolesterol ingår i de myelinskidor, som skyddar cellerna. Därför finns kroppens högsta koncentrationer av kolesterol i hjärnan och andra delar av nervsystemet. Hela 90% av allt kolesterol i kroppen finns i cellmembranen eller i myelinskidorna.

Kolesterol är också utgångsmaterial för många av kroppens viktigaste hormoner, t.ex. våra könshormoner, manligt testosteron och kvinnligt östrogen, liksom kortison och aldosteron i binjurarnna Det är också utgångsmaterial för bildande av D-vitamin, när vi solar.

Kolesterolet har också en nyckelroll i matsmältningen, genom att det i levern omvandlas till gallsyror, som emulgerar ( finfördelar) födans fett, så att det kan tas upp av tarmslemhinnan.

Kroppen kan antingen tillverka sitt eget kolesterol eller ta upp det från födan via blodet.
Regleringen av kolesterolet fungerar så, att om man äter mycket kolesterol, minskar kroppens egen produktion av kolesterol och om födan innehåller litet kolesterol, ökar kroppen sin  produktion. Allt för att hålla kolesterolnivån konstant. Man kan därför endast marginellt påverka kolesterolnivåen i blodet genom att äta mer eller mindre kolesterolrik föda.

Människan är inte anpassad till den livsföring som många har idag. Stress, brist på motion, rökning, dåliga matvanor m.m. kan göra att kroppen måste öka mängden kolesterol för att möta den ogynnsamma situationen. Kolesterol är nämligen kroppens hjälpgumma nummer ett. Ett högt kolesterol kan vara en signal att någor i kroppen är i olag. Så verkar t.ex. stress höjande på blodkolesterolet. Stresshomon tillverkas av kolesterol. Botet för detta är naturligtvis inte att ta bort kolesterolet, utan i stället att åtgärda vad som orsakade förhöjningen av blodkolesterolet.

På grund av sin livssituation har många människor idag höga kolesterolvärden. Genom att påstå att kolesterol är boven i denna sitution i stället för räddaren i nöden, har läkemedelsindustrin i ett par årtionden suttit i en fantastisk vinnarsits. Enligt de normer man satt upp, har man försäkrat sig om att var och varannan människa behöver kolesterolsänkande medel, s.k. statiner. Detta har genom åren gett oerhörda vinster.

Statiner har en mängd otrevliga biverkningar.

I det svenska biverkningsregistret (SWEDIS) finns ett antal psykiska biverkningar registrerade, t.ex.

  • mardrömmar
  • sömnstörningar
  • depression
  • ångest
  • irritation
  • apati
  • aggressivitet
  • minnesbortfall
  • självmordstankar
  • koncentrationssvårigheter
  • hallucinationer
  • känslomässiga störningar.                                             
    Källa: Läkemedelsverket

Förutom de psykiska biverkningarna, finns också fysiska biverkningar noterade:

  • Muskelvärk och muskelsvaghet, som kan följas av njurproblem.
  • Leverproblem.
  • Magsmärtor, förstoppning, illamående
  • Ökad risk för cancer hos äldre
  • Ökad risk för bröstcancer                                         
    Källa:  Uffe Ravnskov

För vissa hjärtpatienter tycks statiner ha en gynnsam effekt.

Detta beror enligt Ravnskov inte på att statinerna sänker blodkolesterolet, utan på att de har en dämpande effekt på inflammationer. Kärlproblemen börjar nämligen alltid med en inflammation i kärlet.
Sänkningen av blodkolesterolet motverkar den gynnsamma effekten.

Ett avgjort mycket bättre sätt att erhålla den antiinflammatoriska effekten är att ta fiskolja som tillskott.
Dels har den inga biverkningar och dels stör den inte kolesterolets viktiga underhållsarbete i kroppen.

Kolesterolmyterna
Den svenske läkaren och forskaren Uffe Ravnskov har i sin mycket uppmäksammade bok
“The Cholesterol Myths” gjort en samvetsgrann genomgång av den forskning som ligger till grund för det vi kallar “Kolesterolkampanjen” och som utmålar kolesterol och mättade fetter till orsaken till den enorma ökningen av hjärt- kärlsjukdomar under de senaste årtiondena.

Här är några av hans slutsatser:

  1. Det är en myt att mat rik på mättade fetter  orsakar hjärt- kärlproblem

  2. Det är en myt att höga kolesterolvärden orsakar hjärt- kärlproblem.

  3. Det är en myt att fettrik mat höjer kolesterolvärdet

  4. Det är en myt att kolesterol är orsaken till att artärerna blockeras.

  5. Djurförsök stödjer inte rekommendationen om en fettsnål och kolhydratrik kost

  6. Att ta kolesterolsänkande mediciner förlänger inte ditt liv, snarare tvärtom!

  7. Fleromättade fettsyror i allmänhet är inte nyttiga för dig.
    Den enda fleromättade fettsyra, som du behöver mer av och som har positiva effekter på hjärta och nervsystem är Omega3 (fiskolja).

  8. Kolesterolkampanjen är inte baserad på god vetenskap.

  9. Allt fler forskare ifrågasätter nu antifett- och kolesterolkampanjen

Ravnskov beskriver kolesterol mer som en oskyldig åskådare, än som en bov, i hjärt- kärlproblematiken. Han menar att underliggande, verkliga orsaker till hjärt- kärlsjukdomarna, samtidigt kan påverka  kolesterolvärdet.

Rent statisktiskt dör inte fler i hjärt- kärlsjukdomar bland de som har höga kolesterolvärden, än de som har medelhöga eller låga kolesterolvärden.

Faktum är att vi tycks behöva extra mycket kolesterol i livets början och på ålderns höst.

Modersmjölken innehåller stora mängder av både mättade fetter och kolesterol.
50 - 60 % av energiinnehållet i modersmjölk kommer från fett. Hälften av detta fett är mättat.
Halten av vissa fettsyror med antibakteriella egenskaper, t.ex. laurinsyra, är mycket hög.
Kolesterolhalten är c:a 6 gånger så hög som den halt de flesta vuxna konsumerar.

För medelålders personer, med stressig livssituation, kan högt blodkolesterol vara ett tecken på att kroppen inte mår bra.

Äldre personer tycks däremot behöva extra mycket av “hjälpgumman” kolesterol.

Äldre personer med högt kolesterol lever längre än andra. Längst lever kvinnor med högt kolesterol!

Källa: Corpus - Livlinan