Arctic Med
Ekobutiken.se
Relationsutveckling.se

Webdesign:Accent Media

Omestring av fetter

Svenska bordsmargariner innehåller numera sällan transfetter. Däremot innehåller indusriellt margarin fortfarande transfetter, som därför bakas in i bröd, kakor, kex o.s.v.

De flesta svenska bordsmargariner innehåller i stället omestrat fett. Omestringsprocessen sker på kemisk väg i reaktorer där natriummetylat eller enzymer reagerar med fettet och fettsyrornas positioner på fettmolekylen flyttas om på ett slumpartat sätt. Processen kallas också ”randomisering”.

Nya naturfrämmande fettmolekyler skapas. Denna kemiska förändring av fettet görs för att ge fettmassan en mer smörliknande konsistens – ett kosmetiskt syfte som inte kan rättfärdiga denna förändring av fettmolekylen.

Fettmolekyler (triglycerider) består av alkoholen glycerol, som till sig binder tre fettsyror.
Se nedanstående figur.
 

Triglycerid

Det är av avgörande betydelse i vilken position ( 1,2 eller 3) som olika fettsyror är placerade, för att kroppen ska känna igen fettet och kunna använda sig av det på rätt sätt.

Om inte fettsyrorna sitter i sina naturliga positioner, blir fettet kroppsfrämmande ( på samma sätt som transfetterna är kroppsfrämmande) d.v.s. fetterna känns inte igen av kroppen.

Inte nog med att fettmolekylerna blir färändrade och kroppsfrämmande.

Även ämnen som har fetterna som utgångsmaterial för sitt bildande förändras. Så sker t.ex. med fosfolipider och glykolipider,.

De finns i alla levande celler, där de bygger upp biologiska membran. De har en ytterst viktig funktion, där de exempelvis transporterar in näringsämnen i cellen eller binder hormoner, som styr hur cellen fungerar

Hälsoeffekterna av omestring av fetter är ännu dåligt studerade, men resultatet av de studier som utförts, visar att man kan befara att omestrade fetter kan ha liknande katastrofala konsekvenser för vår hälsa, som transfetterna.

Så har t.ex. visats att omestrade fetter ökar blodets benägenhet att levra sig och ökar därigenom risken för blodproppar.

Vid försök på svin, har de vid intag av omestrat fett fått nedsatt lungfunktion.

Regina Wilshires blog finns referens till en studie där man jämförde effekten av tre olika fetter. Det var transfett (på kemisk väg härdat vegetabiliskt fleromättat fett), omestrat fett (på kemisk väg mjukgjort mättat vegetabiliskt fett, palm- eller kokosfett) samt palmolja, ej kemiskt bearbetat mättat vegetabiliskt fett.

Man fann att de försökspersoner som åt transfetter och omestrade fetter fick en försämrad blodfettssammansättning. Dessa fetter hade också en blodsockerhöjande effekt, mera av omestrat fett. Det höjde blodsockret med 20% under en månad.

Detta indikerar att transfetter och omestrade fetter, dvs alla margariner, bidrar till diabetesutveckling och sannolikt fetmautveckling, samt påföljande riskökning för hjärtkärlsjukdomar.

Detta borde vara starkt hypotesgrundande för utvidgade studier om margarinernas hälsoeffekter.

Det är en stor skandal att margarinerna inte tidigare blivit föremål för hälsoforskning, utan tillåtits göra massiv reklam för sina påstådda positiva hälsoeffekter.

Härdningsprocessen av växtoljor gav oss transfetterna och hjärt-kärlsjukdomarna.

Efter detta experiment och efter miljontals i förtid döda, framställer kemisterna nu i stället omestrade fetter.

Ska vi verkligen behöva delta i ett sådant experiment en gång till?

Källa: Corpus - Livlinan