Transfetter
De fetter som innehåller dessa tansformer, kallas transfetter.
Även transfetterna får en rak form och kan packas tätt, varför margarinet blir fastare.
Problemet med detta är att kroppen lätt förväxlar de raka transfettkedjorna med de mättade fetternas raka kedjor och bygger in transfetter på ställlen där i stället borde sitta mättade fetter,
t.ex. i cellväggarna, med dålig funktion som följd. Transfetterna innehåller till skillnad från de mättade fetterna dubbelbindningar, som lätt skadas av antioxidanter och bildar agressiva, skadliga föreningar.
Transfetterna består av fettmolekyler som alltså mist sin ursprungliga och naturliga form och blivit kroppsfrämmande ämnen och dess närvaro i födan har kritiserats av både forskare och konsumenter. Från hälsosynpunkt har man satt dem i samband med en rad hälsorisker, t.ex. hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, låg födelsevikt, påverkan på bröstmjölk, nedsatt fertilitet m.m. Faktum är att den stora ökningen av hjärt- och kärlsjukdomar under den andra halvan av 1900-talet, sammanfaller med det ökade intaget av margarin med dess innehåll av konstgjorda transfetter.
Transfetterna har nu tagits bort från de flesta bordsmargarinerna. De innnehåller i stället s.k. omestrade fetter. De beskrivs särskilt längre ned.
Däremot är inte transfetterna borta från industrimargarinet. De bakas nu in i kakor, kex, bröd o.sv. Om man äter bröd, är det enda säkra sättet att undvika dessa kemiskt framställda transfetter, att man bakar sitt bröd själv på smör.
Många grilloljor inehåller också transfett. När man äter snabbmat får man därför i sig transfett både från brödet och från oljan.
När man läser innehållsförteckningen på olika varor, känns transfetterna igen genom rubriker som “härdade fetter”, “delvis härdade fetter”, “hydrogenerade fetter”. Ibland försöker fabrikanten dölja transfetterna under rubriken “vegetabiliska fetter”.
I Danmark har man tagit larmen om transfetter på allvar. Där har man satt en gräns för hur mycket transfett som får finnas i produkterna och man tycks snabb vara på väg mot nolltolerans.
I Sverige blundar livsmedelsverket. Dess ledande expert, Bengt Vessby, sitter på en s.k. adjungerad professur, avlönad av framför allt margarinindustrin, I diskussionen om hur fetterna ska redovisas på innehållsförteckningarna för varorna, föreslår livsmedelsverket att transfetterna inte ska redovisas för sig, utan redovisas tillsammans med de mättade fetterna. Det är naturligtvis ett försök att hindra konsumenterna från att se hur mycket transfetter som ingår i varorna!
I våmmen på idisslare bildas naturligt små mängder transfetter. Dessa är emellertid kemiskt annorlunda än de transfetter som bildas vid margaringtillverkningen. Idisslare är ju inte bara våra nötkreatur, utan t.ex. hjortar, rådjur, renar, bison, giraffer, o.s.v. Människan har därför under många hundratusentals år anpassat sig till dessa transfetter genom att äta köttet från dessa djur. Livsmedelsverket vill också här blanda bort korten, genom att jämställa transfetterna från idisslare med de kemiskt framställda transfetterna. Måttot tycks vara att skydda margarinförsäljningen till varje pris! Ett märkligt förfarande från ett statligt verk!
Transformen gör att transfettsyrorna blir raka, precis som hos mättade fetter. Den geometriska formen gör att kroppen av misstag kan bygga in transfetter där den egentligen borde bygga in mättade fetter. Detta inträffar naturligtvis mer ofta, om kosten saknar de skyddande mättade fetterna och man i stället äter mycket transfetter.
Mary Enig, som av väldigt många anses som den ledande experten på transfetter, har i sin bok "Know Your Fats" en lång uppräkning av de problem som de kemiskt framställda transfetterna leder till.
Under rubriken "What do research studies say about the trans fatty acids", skriver hon bl.a att dessa transfetter:
1. Sänker HDL-kolesterolet ( kallat det goda ) och höjer LDL kolesterolet ( kallat det onda )
och höjer totalkolesterolet.
2 Får blodkroppar att lättare klibba samman.
3. Höjer Lipoprotein [a], som är en markör för risk för hjärt-kärlproblem.
4 Ökar blodsockernivåerna och medför därigenom viktökning jämfört med om man åt andra
fetter i stället.
5. Ökar risken för diabetes.
6. Minskar fettinnehållet i modersmjölk.
7. Om modersmjölken innehåller transfetter, minskar barnets förmåga att se skarpt.
8. Minskar födelsevikten hos nyfödda
9. Minskar testosteronhalten i blodet hos män och försämrar spermakvaliteten.
10. Minskar mängden Omega3-fettsyror i hjärnans membraner.
Transfetterna i bordsmargarin har, som tidigare nämnts, ersatts med s.k. omestrade fetter. De har ännu inte undersökts lika mycket, men preliminära resultat visar t.ex. att de får blodet att levra sig snabbare, dvs ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Mer om omestrade fetter längre ned på sidan
Sedan får vi väl inte glömma att margariner och då också bordsmargariner, innehåller en mängd kemikalier från framställningsprocessen. Livsmedelsverket har en lista på ungefär hundra olika slag av kemikalierester som får finnas i margarin. Många av dem är starkt allergiframkallande och cancerframkallande.
Det är en vanlig missuppfattning, att upphettning av oljor ger transfett.
Så är inte fallet. Däremot kan andra otrevliga föreningar bildas, som fungerar som fria radikaler i kroppen.
Till frågan om huruvida upphettning av oljor ger transfett, har Mary Enig skrivit en fin artikel:
"Trans Fatty Acids Are Not Formed by Heating Vegetable Oils" som finns på
http://www.westonaprice.org/knowyourfats/howtransform.html
Fleromättade fetter skadar cellväggarna
Det myckna ätandet av kolhydrater, margarin och vegetabiliska oljor ( som alla innehåller mycket Omega 6 ) är synnerligen skadligt för uppbyggnaden av cellväggarna och en viktig anledning till ökningen av cancer och diabetes. Stabiliteten och genomsläppligheten hos cellväggen störs, liksom enzymsystemen.
Vi har väl alla sett de olika avsnitten i Becelreklamen där kolesterolhalten i blodet sänkts så mycket som 30%, sedan man gått över till Becel.
Det är riktigt att blodkolesterolet sänks, men är det bra?
Cellväggarna består till mer än 50% av mättat fett, olika mycket beroende på vilken typ av cell det gäller. Sedan finns en del Omega 3 för att göra cellväggarna smidiga och genomsläppliga. Dessutom finns protein och andra ämnen.
Det mättade fettet ger stabilitet åt cellväggen och skyddar dessutom Omega 3-fettet från härskning. Om man i sin kost byter ut det nyttiga mättade fettet mot enkelomättat eller fleromättat fett, kommer det att påverka sammansättnigen i cellväggen. Dessa fetter kommer då att ersätta det stabila mättade fettet och cellväggen blir instabil, på grund av att de omättade fetterna innehåller svaga dubbelbindningar. Dessutom lämnas det känsliga, men nödvändiga Omega 3 - fettet oskyddat.
Vad som nu händer, är att kolesterol lämnar blodet och går in i cellväggarna för att stabilisera dessa och skydda Omega 3-fettet. Blodkolesterolet sänks och i stället ökar kolesterolet i vävnaderna.
Men skadan är nu skedd.
Cellväggarna har fått en struktur, som inte är optimal och som är en grogrund för cancer och omsättningsförändringar. Becel är det margarin som innehåller mest fleromättade fetter och samtidigt mest cancerframkallande ämnen.
En dödlig kombination!
Källa: Corpus - Livlinan